pepptalk

2014-06-23
 
Här sitter jag i min säng och ler framför photo booth. Jag har inte sommarlov och jag vet alls inte vad jag vill göra med mitt liv. Det är mycket som inte är bra just nu, men vet ni vad? Det är dags att släppa det och bara va ett tag. Sluta analysera allt och flyta med lite. På onsdag åker jag till Bråvalla med ett gäng fina människor och jag ska ha det bra trots sjukdomar, en kropp som inte tål alkohol och världens sämsta spelschema (Lana och Jake Bugg EXAKT samtidigt, really?!?!?!). Jag ska mysa omkring i stickade tröjor, äta smålandsrullar, låta basens vibrationer ta över kroppen och ta semester från mitt eget huvud. 
 
Mitt enda mål med denna sommaren är att den ska bli bättre än den förra och den är inte precis svårslagen. I år släpper jag allt. Inga kroppsfixeringar, ingen prestationsångest över mitt skapande och ingen hets över att alltid vara med när det händer saker. När jag tänker tillbaka, eller bara ser över min situation just nu, så ser jag så tydligt att det största hindret i mitt liv har varit mig själv. Så nu är det hög tid, för oss alla, att bara vara lite snällare mot oss själva och acceptera våra egna brister. För vi är alla så himla bra egentligen. Varför inte bara uppskatta sig själv? Har du en idé, vill du göra något, men rädslan för att misslyckas håller dig tillbaka? Gör det bara. Visst, det kan gå åt helvete, men det kan också gå bra, det kan gå så jävla bra.
 
Ha det fint!
 

Studenttider via instagram

2014-06-19
 
bilder från min instagram @emmacarlzons
 
1. Vår gulliga (fd.) svenskalärare extraknäcker som tårtmakare och överraskade vår klass (och alla andra treor hon hade) med denna fina. // 2. Min fina snäcka Henny/HB/Henza tog studenten och jag var så himla stolt. // 3. Jag gick på min studentbal med världens bästa Linus. // 4. Drog igång studentveckan på eget initiativ då något sånt inte direkt existerar i Lysekil. Här är första kvällen och några tappra själar vid solnedgången. // 5. Jag hade rosa-vitt tema på min studentmottagning. Här är några vimplar jag fixade. // 6. Champagnefrukost hemma hos min bildlärare (förövrigt en av mina bästa personer) tillsammans med mina konstprettos Alexandra och Maj. Jag och Maj tog studenten i blomsterkransar och det ångrar jag inte en sekund. 
 
 
 

Balen via fotobåset

2014-06-10
Jag har fått frågor om jag kan lägga upp bilder från min bal. Just nu orkar jag inte sätta mig och bläddra igenom alla och redigera. Imorgon lämnar jag in min laptop, men jag lovar att det kommer en update snarast. Tills dess kan ni väl hålla till godo med dessa bilder jag och vänner tog i fotobåset som vi i balkommittén hade bokat. Det var verkligen festens höjdpunkt. Festbox heter företaget som fixade denna och jag kan verkligen rekomendera dem. Nu vill jag aldrig gå på fest utan gratis fotobås ju! 

droger, drama och dvärgar

2014-06-03
Lite blandade instagrambilder jag är taggad i från Magalufresan. Att poolbaren vid vårt hotell hette "YOLO" var ett stående skämt hela resan. 
 
I lördags kom jag hem från en resa jag inte riktigt kan beskriva. Jag vet inte om jag gillade den eller inte faktiskt. Själva Magaluf är så himla snett. Mänsklighet existerar inte, allt handlar om att bli så full som möjligt, helst så billigt som möjligt. En kväll ser jag och min vän Josefine hur två tjejer försöker få en medvetslös tjej att spy utanför Grabbarna Grus. Vi frågar vad som hänt och dem förklarar att ingen känner henne. En av dem hade hittat henne så på toaletten. Det tar 10 minuter sen är ett stort gäng från Lysekil involverat och jag ringer ambulans då den apatiska jävla personalen på klubben vägrar. Dom vill såklart inte smutsa ner klubbens rykte, men man tycker ju kanske att dem kan göra ett undantag när en tjejs liv kan stå på spel, men nej. 
 
Jag vinkar in vad jag tror är ambulansen, men det är polisen och det skulle jag aldrig gjort. Polisen i Magaluf är maktkåta idioter. Dom drar bort tjejerna som hjälpt den medvetslösa tjejen genom att släpa bort dem i håret. Sen placerar dem tjejen rakt på asfalten, inte i framstupa sidoläge eller något, och ställer sig i en ring runt henne och tuggar tuggummi. Tillslut kommer ambulansen. Ambulanspersonalen släpar bort henne en meter, men hon får ligga kvar på asfalten och inget framstupa sidoläge. Det är bara ringen runt henne som blir större. Ambulanspersonal och poliser står runt henne, vissa fnissar. Situationen är bisarr och grotesk. Vi försöker fråga varför hon inte får vård, men ingen pratar med oss. Tillslut, efter säkert 30 minuter lastas hon in i ambulansen och körs iväg. Vi står kvar och ser efter den. Några av hennes vänner hade märkt att hon var borta och nu står dem vid oss och snyftar. Hennes bästa vän fick panik precis innan hon skulle åka för det verkade som hon slutade andas. Jag såg hennes frustration och hur hon ruskar sin vän hårt samtidigt som hon skriker hennes namn. Nu står hon kvar bredvid mig med mascaratårar som rinner ner för hennes kind. Alla mår dåligt efter detta. Även de mest festglada och taggade killarna i gänget bara stirrar tomt ut i luften innan dem vänder sig om och går hem till hotellet. 
 
Detta var en av de första kvällarna och jag tror verkligen att det gjorde något med oss som såg det. Vi insåg att det finns ett stort allvar. Vi är inte odödliga. Magaluf är inte Sverige. Polisen här skiter i dig, alla skiter i dig. Du är ensam och du måste ha kontroll. 
 
Andra konstiga saker som inträffade var exempelvis när en inkastare som är dvärg kommer fram till oss. Han tjatar lite, sen drar han helt plötsligt ner byxorna, lägger ut sitt kön och försöker komma in under min kompis kjol. Vi får panik och det tycker han är jättekul, så han börjar jaga oss, fortfarande med sitt jävla kön utanför brallan. Jag blev chockad på riktigt, kalla mig pryd, men det var inte det minsta crazy eller roligt just då. Det finns så mycket som jag bara vill klassa som misär. All jävla fylla exempelvis. Vårt hotell stank alkohol dygnet runt. Sen alla prostituerade som stod längst vägen på natten. Snäppet över dessa var de lite dyrare stripporna som man också kunde köpa tjänster av. Jag var på strippklubb en gång för att dra med mig några fulla vänner som smitit dit. Rökig lokal och anorektiska unga tjejer som staplade omkring i skyhöga klackar. Eller bara en sån sak som att det jobbade rasifierade människor inne på Grabbarna Grus toalett. Dem pumpade tvålen och gav en pappersservetter mot en blygsam dricks. Jag frågade kvinnan inne på toaletten om hon hade barn och hon svarade att hon hade tre. Tre barn. 
 
Vissa kanske tycker att jag är negativ och tråkig, men jag hade velat höra detta innan jag åkte. Även om jag aldrig ville till Magaluf blev det ju att jag hängde på resten. Jag är glad för det på ett sätt, jag har haft några jättefina dygn, men jag ångrar det lite också. Jag kan ärligt säga att på onsdagen (Vi från Lysekil åkte ner fredag/lördag) ville 100% av alla jag frågade hem. Folk var nytatuerade, bakfulla, panka och hade ångest.
 
En sak vi gjorde för att slippa all ångest var att dra till Palma en dag. Palma är en jättefin stad och vi trivdes så bra. På kvällen åt vi mat och drack underbart vin på en inhemsk restaurang i bergen. En sak som säkrade våra kvällar när vi (och typ 80% av de andra Lysekilarna) hade tröttnat på Grabbarna Grus var en svensk bar. Det var några killar i vårt gäng som hittade den av misstag. Helt nyöppnad låg den vid en mysig innergåd med lyktor, soffor och hängmattor. När man var där kände man inte att The Strip (huvudgatan med alla klubbar och barer) bara var 50 meter bort. Baren heter Absolut Chillout och drivs av två svenska kusiner. Vi utgjorde 99% av deras kliental så vi blev polare med dem. Det kändes som en lokalfest i Lysekil ungefär. Vi kunde välja låtar på spotify själva och spela biljard. Det var väldigt tryggt och man märkte att alla ville ha trygghet. Dom hade öppet så länge vi var där, och vissa sov till och med över där. Tack och lov att vi slapp knö inne på Grabbarna Grus något mer. 
 
Varje resa blir vad man gör den till. Vi var runt 60 personer från vår lilla stad och hade verkligen alla förutsättningar till att ha kul. Man var fri på ett sätt för man var inte bunden till nån liten grupp där nån majoritet skulle bestämma. Det var det som gjorde resan bra. Sen var stället inte ultimat, men jag kan verkligen rekomendera Mallorca i övrigt.